Aktivitet under året

I Sverige vaknar de flesta fladdermusarter från vinterdvalan från och med april men dvärgfladdermus kan vara aktiv redan i mars. I södra Europa finns det flera arter som vaknar från vinterdvalan i mars: bechsteins fladdermus, vattenfladdermus, mustaschfladdermus, större musöra, fransfladdermus, nordfladdermus och brunlångöra. Förhoppningsvis kommer BatLife Sweden-projektet att visa om de arter som vaknar tidigt från vinterdvalan i södra Europa även gör det i Sverige!

Under försommaren är fladdermössens energibehov litet och fladdermössen söker sin föda under endast någon timme per natt. Trots detta finns det några arter som kan visa en aktivitetstopp under försommaren. Det är fallet med vattenfladdermusen som visar en aktivitetstopp redan i april i Polen.

I Sverige föder fladdermössen sina ungar i slutet av juni. Det betyder att honornas energibehov ökar. I juli månad ökar honornas energibehov ytterligare på grund att ungarna diar och växer vilket gör att honorna behöver jaga tre till fyra timmar om natten. Hanarna börjar hävda parningsrevir i juli vilket också får deras energibehov att öka. I augusti ökar fladdermössens aktivitet ytterligare när ungarna börjar flyga. I Polen visar brunfladdermusarter, mindre och större, en aktivitetstopp i juni-juli; sydfladdermus visar en aktivitetstopp endast i juli medan trollpipistrell och dvärgpipistrell visar en aktivitetstopp i slutet av juli och augusti.

När det gäller de migrerande fladdermusarterna har migration observerats i Sverige mellan mitten av augusti och början av oktober, med en aktivitetstopp i slutet av augusti. Både vår- och höstmigrationsperioderna för trollpipistrell varar ca 40 dagar. Större brunfladdermus, som är en långmigrerande art, visar en andra aktivitetstopp i september i Polen. Några arter som är inte är migrerande kan också visa en aktivitetstopp under samma period, t ex, vattenfladdermus som har en aktivitetstopp i augusti-september.

I Sverige spelades fladdermöss in under en lång period tack vare studier av fladdermöss kopplade till effekter av vindkraftverk. Studierna visar att 80 % av inspelningarna gjordes under sensommaren (15 juli – 15 september). Men olika arter har olika beteende. Större brunfladdermus och gråskimlig fladdermus är till exempel mer aktiva i augusti till mitten av september medan pipistrellarter visar en aktivitetstopp i början av oktober. Nordfladdermus visar olika aktivitetstoppar mellan mitten av juli till slutet av september, men aktiviteten börjar att öka redan i början av juni.

I Sverige har man länge haft uppfattningen att de flesta fladdermöss går i dvala från och med september månad. I Polen är mindre brunfladdermus och sydfladdermus aktiva till september, och pipistrellarter är aktiva till slutet av oktober. I södra Europa går några fladdermusarter i dvala i november. De arter som är aktiva längst på hösten i södra Europa är vattenfladdermus, mustaschfladdermus, fransfladdermus, sydpipistrell, större brunfladdermus och nordfladdermus. Förhoppningsvis kommer BatLife Sweden-projektet att visa om de arter som går i dvala senare i södra Europa även gör det i Sverige!

Enligt de studier som undersökt fladdermössens aktivitet under året tycks det finnas olika aktivitetstoppar under året som är kopplade till migrationsbeteende eller reproduktion. En topp av sociala läten under reproduktionsperioden finns också hos sydpipistrell i Polen. Förhoppningsvis kommer BatLife Sweden-projektet i framtiden att visa när migrerande arter anländer och lämnar Sverige och när stationära arter är aktiva. Det saknas också data om vårmigration. Det är hittills endast känt att trollpipistrell kommer till Sverige i maj.

Ref:

Ahlén, I., Baagøe, H. J., & Bach, L. (2009). Behavior of Scandinavian bats during migration and foraging at sea. Journal of Mammalogy, 90(6), 1318-1323.

Arthur, L. & Lemaire, M. (2009). Les chauves-souris de France, Belgique, Luxembourg et Suisse. Biotope, Mèze (Collection Parthénon), Muséum National d’Histoire Naturelle, Paris, 1st éd. 544 pp

Ciechanowski, M., Zając, T., Zielińska, A., & Dunajski, R. (2010). Seasonal activity patterns of seven vespertilionid bat species in Polish lowlands. Acta Theriologica, 55(4), 301-314.

De Jong J. (2000). Fladdermössen i landskapet. Jordbruksverket edition. Pp 24

Rydell, J., Bach, L., Bach, P., Diaz, L. G., Furmankiewicz, J., Hagner-Wahlsten, N., … & Pētersons, G. (2014). Phenology of migratory bat activity across the Baltic Sea and the south-eastern North Sea. Acta Chiropterologica, 16(1), 139-147.

Rydell, J., Ottovall, R., Pettersson. J., Green. M. (2017). Vindkraftens påverkan på fladdermöss och fåglar – uppdaterad syntesrapport 2017. Vindval, Naturvårdsverket. Rapport 6740.

Rydell, J., Ottvall, R., Pettersson, S., Green, M. (2018). Nordfladdermus och barbastell – Hänsyn vid etablering och drift av vindkraftverk. Vindval. Naturvårdsverket. Rapport 6827.

Aktivitet av fladdermöss under året (De Jong, 2000)