Projektet

Syfte

Batlife Sweden syftar till att samla in och sprida kunskap om den svenska fladdermusfaunan. Det finns fortfarande mycket vi inte vet om fladdermössens beteendemönster i Sverige. En bättre kunskap är viktig av flera skäl, t ex för att kunna bättre designa bevarandeåtgärder, bedöma påverkan vid exploateringar och följa effekter av storskaliga landskapsförändringar och klimatförändringar. Fladdermössen är Sveriges och världens artrikaste däggdjursgrupp. I Sverige är 19 fladdermusarter påträffade. Alla arter av fladdermöss är fridlysta och skyddade enligt artskyddsförordningen och fyra arter är också upptagna på habitatdirektivet, vilket innebär att särskilda bevarandeområden skall utses för arterna. Det finns således många skäl att öka och sprida kunskap om fladdermöss.

Bakgrund

Forskare och specialister vet ganska mycket om fladdermöss inom vissa områden t ex utseende, sonartyper, födoval, habitatval. Men inom andra viktiga områden – bl a fenologi – saknas basal kunskap. Viktiga kunskapsluckor inkluderar bland annat fladdermössens förekomst i olika delar av landet, fladdermössens rörelser i landskapet och de storskaliga rörelsemönstren under t ex migrationstid. Vi vet t ex inte när olika arter ankommer och lämnar de norra, mellersta och södra delarna av landet under flyttningen, och inte hur vanligt förekommande olika arter är i olika delar av Sverige. Vi vet inte under vilka abiotiska förhållanden, t ex temperaturer, vind, nederbörd, tryck som fladdermössen väljer att förflytta sig i landskapet och hur detta styr fladdermössens aktivitetsmönster och förekomst på olika platser.
Denna brist på kunskap skapar stora problem vid bedömningar av hur fladdermusfaunan påverkas av landskaps- och klimatförändringar men också av exploateringar. En av de mest uppenbara konsekvenserna är att man idag inte vet under vilka perioder på hösten eller våren som det är lämpligt att genomföra mer detaljerade studier t ex inför exploateringar.
I Sverige saknas vetenskaplig grundforskning om fladdermöss nästan helt. De vetenskapliga studier som görs är i regel kopplade till exploateringar eller tillämpad forskning med syfte att underlätta exploatering. Den nationella och regionala övervakningen av fladdermöss t ex den biogeografiska uppföljningen – följer endast upp förekomsten av de ovanligaste arterna på några utvalda lokaler i Sverige. Det saknas alltså basal kunskap om utvecklingen för de vanligaste arterna i olika delar av landet.
Mot bakgrund av detta tog konsultföretaget Ecocom AB under 2017 initiativet till ett pilotprojekt under namnet ”Batlife” där övervakning år 2018 genomfördes från vår till senhöst vid tre stationer. Efter en föredragning i november för en utökad referensgrupp, bestående av representanter från Naturvårdsverket, Centrum för biologisk mångfald, samt Länsstyrelsen i Jönköpings län beslutades att projektet skulle kallas ”Batlife Sweden” och utgöra ett svenskt initiativ inom Batlife Europe. Referensgruppen ombildades då till projektets styrgrupp.

Metod

Datainsamlingen görs genom ett nätverk av stationer över landet vid vilka det sker en kontinuerlig akustisk datainsamling. Fladdermöss orienterar med ultraljud och genom att spela in ultraljud med särskilda mikrofoner kan de fladdermöss som uppehåller sig på lokalen registreras. Datainsamlingen sker helautomatiskt på varje lokal under varje natt under aktivitetsperioden – som varar från våren till senhösten.

I programmet samlas information kommer att kunna medföra förbättrad kunskap om följande:
•    Artförekomst lokaler vid aktuell station
•    När arterna anländer / lämnar den lokala stationen
•    Skillnad på artsammansättningen vid stationen under olika delar av året
•    Hur aktiva arterna är under olika delar av året
•    Hur aktiva arterna är under olika delar av natten
•    Inverkan aktivitet från abiotiska förhållanden, temperatur/nederbörd
•    Bättre uppfattning om hur fladdermössen rör sig över landet
•    Förändringar mellan år, trender – klimatpåverkan

Data och applicerade kunskaper från projektet används för att designa bättre och mer kostnadseffektiva undersökningar och åtgärder för att gynna och skydda fladdermöss och därmed öka naturvårdsnyttan nationellt.

Styrgrupp

I projektets styrgrupp ingår:

Sammankallande

Johnny De Jong, Centrum för biologisk mångfald

Deltagare

Marie Nedinge, Naturvårdsverket
Marielle Gustafsson, Länsstyrelsen Jönköpings län,
Petra Bach, Bach Freilandforschung
Lara Millon, Ecocom AB
Alexander Eriksson, Ecocom AB

Ref:

Barré, K., Le Viol, I., Bas, Y., Julliard, R., & Kerbiriou, C. 2018. Estimating habitat loss due to wind turbine avoidance by bats: Implications for European siting guidance. Biological Conservation, 226, 205-214.

Böhm, S. M., Wells, K., & Kalko, E. K. (2011). Top-down control of herbivory by birds and bats in the canopy of temperate broad-leaved oaks (Quercus robur). PLoS One, 6(4), e17857.

Ghanem, S.J. & Voigt, C.C. (2012). Increasing Awareness of Ecosystem Services Provided by Bats. In Advances in the Study of Behavior. pp. 279–302.

Jones, G., Jacobs, D. S., Kunz, T. H., Willig, M. R., & Racey, P. A. (2009). Carpe noctem: the importance of bats as bioindicators. Endangered species research, 8(1-2), 93-115. 

Kunz, T. H., Braun de Torrez, E., Bauer, D., Lobova, T., & Fleming, T. H. (2011). Ecosystem services provided by bats. Annals of the New York Academy of Sciences, 1223(1), 1-38. 

 

Leelapaibul, W., Bumrungsri, S., & Pattanawiboon, A. (2005). Diet of wrinkle-lipped free-tailed bat (Tadarida plicata Buchannan, 1800) in central Thailand: insectivorous bats potentially act as biological pest control agents. Acta Chiropterologica, 7(1), 111-119. 

Maas, B., Karp, D. S., Bumrungsri, S., Darras, K., Gonthier, D., Huang, J. C. C., … & Morrison, E. B. (2015). Bird and bat predation services in tropical forests and agroforestry landscapes. Biological Reviews, 91(4), 1081-1101.

Millon, L., Colin, C., Brescia, F., & Kerbiriou, C. (2018). Wind turbines impact bat activity, leading to high losses of habitat use in a biodiversity hotspot. Ecological Engineering, 112, 51-54.

O’Shea, T.J., Cryan, P.M., Hayman, D.T.S., Plowright, R.K., Streicker, D.G. (2016). Multiple mortality events in bats: a global review. Mammal Rev. 46, 175–190.

Rydell, J. (1990). The northen bat of Sweden: taking advantege of a human environment. Bats, 8(2), 8-11.