Kontakt

Jag arbetar som forskare på Centrum för biologisk mångfald i Uppsala. Forskningen handlar om hur vår markanvändning, främst skogsbruk (inklusive uttag av skogsbränsle och torv), påverkar biodiversiteten. Jag har använt fladdermöss som försöksdjur i många olika projekt, bland annat med koppling till vindkraft, infrastruktur och skogsbruk, och har mer än 30 års erfarenhet av fladdermusarbete.

Sysslar också mycket med inventeringar, artbestämning och stöd till Artdatabanken för rödlistning och EU-rapportering. Jobbar även en del internationellt med fladdermöss, bland annat genom EUROBATS och IUCN. Arbetar för närvarande också med fladdermöss i Kambodja genom ett samarbete med Royal University of Phnom Penh.

Mitt intresse för fladdermöss startade sommaren 2022 då jag genom säsongsjobbet som fältarbetare fick delta i en inventering av möjliga fladdermuskoloniplatser i stadsnära grönområden. Med hjälp av en detektor kopplad till mobilen öppnades en tidigare dold dimension av sommarnatten. Samma sommar deltog jag i BatLifes kurs i fångst och hantering av fladdermöss. Fascinationen av att få se fladdermöss på nära håll och att få hålla dem i min hand fick mig att vilja veta mer. Det var också inspirerande att få träffa så roliga och passionerade föreningsmedlemmar.

Mitt intresse för fladdermöss startade tidigt 1970-tal – jag växte i princip upp med Fältbiologerna. Jag inventerade då så gott det gick genom att klättra i byggnader och kyrkor och fånga med håv. Detektorer fanns inte på den tiden, men när detektorerna så småningom kom började jag även använda dem. Jag är utbildad biolog och geovetare. Jag är nyligen pensionerad från Naturvårdsverket, där jag bland annat var deras fladdermusexpert. Jag svarade på frågor både externt och internt, artbestämde, skötte de externa webbsidorna om fladdermöss och var även med om att, på tidigt 90-tal, starta upp det europeiska fladdermusavtalet, Eurobats. Där var jag en av två svenska representanter tills jag slutade på myndigheten.

Sedan 2011 har jag arbetat som miljökonsult, med inriktning natur. Jag har haft förmånen att arbeta mycket brett med allt från naturvärdesinventeringar i olika naturtyper, artinventeringar och artskyddsutredningar. Jag arbetar även en del med miljöbalken och allt vad det innebär. Jag har fascinerats av fladdermöss sedan jag var barn och tycker att det är en intressant artgrupp med många spännande anpassningar. I mitt arbete med naturvärdesinventeringar har jag länge känt att fladdermöss ofta blir förbisedda och bestämde mig för några år sedan att jobba för att försöka lyfta artgruppen i sammanhanget.

Som student fick jag möjlighet att lyssna på fladdermöss med ultraljudsdetektor och lärde mig att det går att skilja på olika arter på ljudet. Så jag skaffade mig en heterodyndetektor och började lyssna efter fladdermöss när det fanns tillfälle.

Numera bor jag i Luleå där tiden som det går att lyssna på fladdermöss är kort. På våren ligger snön kvar länge och när det blir sommar är nätterna ljusa. Sedan, när det börjar bli mörkt på kvällarna, kommer snart höstkylan. Så det är framför allt under augusti-september, som jag brukar kunna vara ute och lyssna. Men med autobox kan jag i alla fall spela in fladdermössen som flyger förbi.

Jag är utbildad biolog men har mest jobbat med kartor. 

Mitt första möte med en livs levade fladdermus skedde när jag var i 7–8-årsåldern, i en gångtunnel under länsväg 63 satt det lilla livet. Jag minns att jag blev helt hypnotiserad av denna varelse och efter det mötet var jag helt fast och läste allt jag kom över om fladdermöss. Jag har alltid trivts bäst i skogen (kommer från Värmland) och tycker verkligen om att lära mig så mycket det går om våra djur och den natur de lever i. Under åren har fladdermössen alltid varit ett återkommande inslag i mitt liv sommartid, jag har suttit och tittat på vattenfladdermössens jakt över vattenytan sena sommarkvällar eller nordfladdermusens jakt i skogsbrynet.

Jag är forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), där jag arbetar vid Sveriges biodiversitetscentrum med forskning om fladdermössens migration över Östersjön samt hur återvätning av skogar påverkar fladdermuspopulationer. Vid sidan av min forskning leder jag BatLife Swedens arbetsgrupp för internationellt samarbete och sitter i organisationens styrelse. Genom detta arbete bidrar jag till att utveckla praktiska samarbeten, stödja gemensamma projekt och säkerställa att svensk fladdermusforskning och naturvård är väl integrerad i europeiska och internationella initiativ.  

Har sedan barnsben haft ett stort allmänt intresse för naturen som väcktes dels av böcker, såsom Brehms djurliv och von Wrights stora fågelböcker som jag fick läsa med min farfar. Dels genom att vara i skog och mark med min far på gården Tisenö i Östergötland.

Min uppväxt delade jag mellan storstaden med min mor och på gården med min far. Jag hade få att dela mitt naturintresse med, tills jag som tonåring upptäckte Fältbiologerna. Framför allt blev det där fågelskådning men även intresset för andra djur och växter utvecklades där.

Jag är utbildad biolog och jobbar som konsult med inventering av fladdermöss sedan ett par år tillbaka. Är främst intresserad av fladdermössens beteende och genetiska mångfald som jag tycker är relevant för diskussioner kring biologisk mångfald och artskyddsfrågor. En annan rolig sak med fladdermöss är att det finns mycket att diskutera och upptäcka. Mycket är okänt eller åtminstone gåtfullt i nuläget. Och det pågår väldigt spännande forskning, på institiuioner men också bland engagerade fladdermusentusiaster, varav flera är medlemmar i Batlife Sweden! Jag är medlem i teknikgruppen och kommer att vara inblandad i arbetet med fladdermuskonferensen i min roll som styrelseledamot.

Jag är biolog/ekolog och har jobbat 43 år med naturvård, dels på en länsstyrelse och dels i en kommun. Efter att jag gått i pension 2014 startade jag en enskild firma (BL Naturkonsult). Förutom mitt ideella styrelsearbete i denna förening är jag vice ordförande i Naturskyddsföreningen Botkyrka-Salem.

Intresset för fladdermöss startade redan på 1960-talet då jag i samband med ringmärkning av fåglar ibland fick fladdermöss i näten. Vi hade på den tiden en biologisk förening i Södertälje som bl.a. försökte kartlägga alla djur och växter som vi påträffade, då vi besökte ön Mörkö söder om staden.

Intresset för naturen började med groddjur, gick vidare till insekter och har till slut fokuserat på fladdermöss. År 2022 fick jag för första gången använda en ultraljudsdetektor och upptäcka hur fladdermöss använder sin ekolokalisering för att orientera sig och jaga på natten. Det väckte ett starkt intresse som gjorde att jag började lära mig mer om ljudanalys och den teknik som används. Under min utbildning inom naturvård, med inriktning inventering och restaurering av biologisk mångfald, valde jag att helt rikta in mig på fladdermöss.